back from the dead.

jag håller på att få hybris. folk vill veta i detalj vilken "typ" utav kläder jag ska sy i mitt projektarbete. visst har jag storslagna visioner och ytterst genomtänkta idéer, HAHA. jag vet bara inte vad jag ska säga. vad svarar man på en sådan fråga? jag blir nervös kollar ner i marken, utbrister gärna intelligenta fraser såsom "eh, hehehe. hurdana kläder? ehehehe. bara kläder". jag avskyr tanken på att höja upp ofullständiga saker till skyarna, det är ju sånt som ger människor omotiverade förväntningar. det känns mycket bättre att göra folk besvikna från början, även om det innebär att jag framstår som en iq-befriad medelmåtta. fast jag gillar inte det heller. så jag vet inte... önskar bara att ingen var intresserad förrän allt är klart. sån har jag alltid varit, en perfektionist, jag dog hellre på mellanstadiet än lät någon se min teckning innan den var klar.
lite så känner jag nu, med projektarbetet, med krönikan vi ska skriva (och få en massa läskigt respons på) och för att inte tala om resten av min "vad ska du bli"-framtid, dem är mitt livs teckning som jag inte vill att någon ska se. processen är alltid så ful.